
Här kommer min motivering till varför jag valde att hålla tal om just de hemlösa.
In med uteliggarna! Hjälp det hemlösa! Alla har rätt till tak över huvudet! När vi skulle välja ämne till talet dök det här direkt upp i mitt huvud. Jag känner sympati samtidigt som jag blir arg när jag ser en uteliggare. Jag blir ledsen när jag ser en människa som inte har någon stans att bo och är tvungen att spela dragspel som ingen ändå lyssnar på för att tjäna ihop pengar till mat eller sovplats för natten. Jag kan verkligen inte förstå varför de flesta hemlösa istället för att spara ihop pengar till ett ”nytt liv” lägger pengarna på alkohol och droger, då kommer de istället för att leva ett tryggt liv hamna utanför samhällets ram(stå utanför). Jag vet att den undre världen lätt drar in hemlösa till ett kriminellt liv fyllt med alkohol och drogberoende. Men man kan säga nej för alla har ett val, det är valen som gör oss till den vi är. Men vi kan inte bara lägga all skit på uteliggarna, utan även på samhället som inte har tagit tillräckligt med ansvar. För en uteliggare är det tydligaste beviset ett samhälligt misslyckande, att inte kunna ta hand om alla. Jag ser det så här, det blir ett demokratiskt problem om allt för många människor ”står utanför” samhället och inte använder sin rösträtt för att vara med och påverka vem som ska regera. Det hör till de mänskliga rättigheterna att ha en OK levnadsstandard.
Om vi gemensamt i samhället ser till att förebygga och ta hand om de som har det svårt blir det större rättvisa i samhället. Det hör ihop med att alla ska samma chanser och möjligheter. Att vi ska vara solidariska med varandra.
Nationalism är också att vara stolt över sitt land, över att vara svensk, över vad Sverige som nation gör. ”så här gör vi i Sverige” till exempel så här ser vi på allas lika värde och så här tar vi hand om de som har det svårt. Det är svårt att vara stolt över att det finns så många uteliggare. Det är en sorts skam, det bidrar inte till VI-känslan utan splittrar mer än förenar.
Jag tycker att det måste finnas ett socialt skyddsnät. Enligt mig så har det varit en social nedrustning de senaste åren. En demokrati och ett välfärdsland ska inte behöva ha uteliggare. Vi ska ha en tillräckligt stor offentlig sektor där man med skattemedel betalar vård och behandling och socialtjänst i olika former så att vi inte behöver ha uteliggare. Om vi satsar mer på skolor, fritidsverksamhet och förebyggande socialt arbete så minskar vi utslagningen och därmed antalet uteliggare och om vi satsar mer på akuta sociala insatser för de som redan är utslagna, i form av vård, behandling och natthärbärgen så minskar antalet uteliggare.
Jag vill med talet göra MIN röst hörd få fram nya idéer som folk kanske inte tidigare tänkt på och det hoppas jag att jag har gjort nu! Jag hoppas ni kommer ihåg mitt citat och att det fastnar i eran huvuden, IN MED UTELIGGARNA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar